Nämnde nyss för Pontus några fler besvär som jag troligtvis kommer få innan våran lilla bebbe är född och får som svar: men det är det värt. Ja, vad vet han om det? ;) Klart det är värt det men samtidigt förstår han nog inte riktigt hur jobbigt allt känns när man är van att leva hyfsat problemfritt. Det känns som att jag har haft ungefär alla dåliga besvär man kan ha i samband med graviditeten. Ska skriva en lista på allt man kan ha och vad jag har och inte har. Tänkte idag att jag är glad som inte har halsbränna än eftersom det kan bli riktigt jobbigt, och självklart får jag litegrann nu på kvällen. Så typiskt.



Vårat barn kommer vara värt allt. Känner att jag börjar få lite panik med allt som behövs inhandlas. Har ju börjat jobba nu och försöker jobba så mycket jag kan innan jag inte kan arbeta mer då pengar är en faktor som vi aldrig kommer ha för mycket av.

Känner att det blev mycket gnäll nu men var ska jag skriva av mig om inte här? ;) Tror inte Pontus är överlycklig över att höra om alla mina promleb dag ut och dag in. (Han ska bara vänta tills hemorojderna kommer, haha!) Hoppas vid gud att jag slipper sådana :(

Ps, bebben har varit otroligt lugn idag. Knappt känt lillen alls. Men ska inte oroa mig, har ändå känt lite rörelser men inte mycket. Roligt att jag känner mig In The Middle mellan en ung tjej och en mamma :)

Puss