En rädsla

Något jag fruktat sedan dagen vi bestämde oss för att behålla bebisen i magen är att någon ska tappa den lilla! Vet inte varför det är min största rädsla... Vet att jag drömde det tidigt i graviditeten och sedan dess har rädslan hängt kvar.

Drömde inatt att liten kom till världen men inte ville amma och var ändå inte hungrig. Skumt. Var världens minsta bebis!

Igår lekte min lilla bebbe "slå-så-hårt-jag-kan-på-mammas-organ" i ca en timme. Fyfarao vad en sån liten kan vara stark! Tycker att den rör sig mer å mer, är det så när det närmar sig? Jag har bara hört att det ska bli lite lugnare i magen desto närmare man kommer förlossningen?

Va också på förhoppningsvis sista besöket hos min bm! Bebis följer kurvan nästan precis! Och blodtrycket är bra på mig, ingen havandeskapsförgiftning och bebis hjärta tickar på som det ska.

Önskar man på något sätt kunde få bort dessa bristningar bara.... Något som kan dra ner mig bra mkt, oavsett hur naturligt det än är....


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: